Snurrigt resonnemang (recension)

"Naturalismen är absolut!"

Kärnpunkten (och det snurriga resonnemanget) är:

"Ett övernaturligt fenomen kan endast "förklaras" via den negativa vägen, d.v.s. genom att ge fenomenet negationer till naturliga fenomen och visa vad det inte är. För att fastställa ett övernaturligt fenomen krävs det därför att alla möjliga naturliga fenomen, nuvarande och framtida, utesluts. Detta kräver dock mänskligt allvetande. Då ingen människa är allvetande, är negationen av alla möjliga naturliga fenomen, nuvarande och framtida, omöjliga. Ergo, det går aldrig att berättiga ett övernaturligt fenomen och den ontologiska naturalismen är absolut!"

Det snurriga är gifvetvis förvexlingen mellan "konstatera att det hända är öfvernaturligt enligt den striktaste definitionsförståelsen af det begreppet" och "konstatera att något händt som man i vanlig mening klassar som öfvernaturligt".

För det andra fins det en massa saker man kan yttra sig om alla förekomster nu, tidigare och i framtiden om, utan att vara allvetande, helt enkelt p g a betydelsen af ordet: t ex trianglar, att alla trianglar ha vinkelsumman lika med två räta vinklar. Hvilket i sin tur innebär att om vinklarne möttes i st f att gå i sär, skulle deras yttre gräns vara en rät linje.

För det tredje är öfvernaturlig icke enbart en negation af naturlig, eftersom negationen af det naturliga omfattar:

• icke-vara/icke-händelse
• öfvernaturlig entitet/händelse

Den korrekta definitionen af öfvernaturlig omfattar dermed icke bara ord som "utan död" utan också ord som "lefvande" (till skilnad från naturligt lif, som går mot döden, men också till skilnad från icke-lif, som icke dör för att det redan är t ex "död materia"); icke bara ord som "utan gräns för förmågan" utan också som "hafvande förmåga, magt"; icke bara ord som "utan gräns för vetandet" utan också ord som "vetande" o s v.

Och det korrekta konstaterandet af en öfvernaturlig händelse är att ngt vi med vårt vetandes normala (i theorien felbara, men icke alltid eller ens för jemnan felande) förutsättningar veta intreffat uppfyller kriterier oförenliga med icke bara kriteriet "begränsad förmåga" eller "begränsadt vetande" utan också oförenligt med "icke-vetande" och "icke-förmåga"; icke bara oförenligt med dödlighet, utan också oförenligt med det redan dödas dödsfrihet.

Hvilket icke på förhand kan uteslutas på det sätt som författaren söker göra gällande.

Om han kontrar med att öfvernaturliga händelsers egentliga naturlighet är ngt vi icke kunna utesluta på förhand, så svarar jag ur rent pragmatisk synpunkt: en händelse uppfyller ett ypperligt tumregelskriterium på öfvernaturlighet, om kunskapen om denna händelse nekas af denne författare med hänvisning till att påståendet bara vore "nekandet af den naturliga (om än totalt obelagda och kanske ej ens naturligt förklarbara) händelsen".

Hans Lundahl
29 Juni/12 Juli 2008
St Petrus och Paulus G.K.
Avignon

PS: Det lustiga är att författaren citerar en annan atheist, François Tremblay, hvars position tvertom är att Skapelsen, Uppståndelsen och Moses skådande af den brinnande busken lätt kunna identifieras som öfvernaturliga (utan allvetande) och affärdas på den grunden.

PPS: denna recension har diskuterats.

Min egen hållning motsvarar débatteuren Mumriks (nej, vi äro ej samma person), så långt den nu yttrats (fram till tor 17 jul 2008 0:20).

Citerar en dålig definition eller categorisering från annan deltagare:

Om ett "övernaturligt" fenomen har empriska konsekvenser, så är det per definition ett naturligt fenomen.

Nej, för att vara naturligt räcker det icke med att ha naturliga conseqvenser, det kräfs också för uppfyllandet af definitionen att ha naturlig natur och dessutom (bortsett från det som hvilar direct på Gud) grund för existence eller förekomst.

I öfrigt är undantagslöshet i naturens uniformitet intet ett villkor för empirie, det räcker med att det fins en uniformitet, äfven om den - som motsvarar faktiska rapporter om phänomenen - ibland bryts.

Ang. Tremblay, är hans snurrighet icke mindre angående skapelsen och negativa definitioner:

"Our only conclusion is that the claim of divine intervention is defined negatively. By virtue of being “divine”, we must conclude that it excludes the possibility of material causes."

Att en negativitet kan conclueras från en definition, innebär intet att definitionen som sådan vore negativ. För öfrigt var det icke fråga om definition, som det formulerades.