mardi 1 avril 2008

Dahlins ordbok (wikipedia-artikel, den enda jag redigerat på svenska)

Dahlins Ordbok
Svenska Wikipedia

allmänt
Lexikografiskt verk öfver svenska språket, c:a 1850.Titel: Ordbok öfver svenska språket, författare: DAHLIN, A. F.

stafningen i denna ordbok
V-ljudet stafvas ännu v/hv, f, fv beroende på plats i ordet och etymologie: "hvita vågtoppar äro hafvets helsning till landet" (hv-orden äro en kort lista i början af ord, bl a i de flesta frågeord, samt, efter sammansättningsledet e-, allmängiltiga pronomina som omskrifvas "som än": "ehvad som än mig händer"). Korta ä-ljudet skrifves vanligen med e, medan ä förekommer då etymologiskt samband föreligger med a, å eller långt ä, eller för att skilja från homonym med e: "Herr Henrik elskar äldre qvinnor än andra män" - äldrelder, än >< en, män/man. Eftersom kombinationen "je" oftast är kort, blir "je" tecken för j+ äfven långt ä-ljud: jest, tjenst, fjeder, jern men jägta/jaga. Kombinationen "kt" stafvas "gt" äfven i stammar med samband med g (väga-vigt), ej blott i ändelsen -igt. Participia praeteriti af svaga verba i neutrum och stammar på d i neutrum stafvas -dt: "kalladt", "rödt". Etymologien spelar stor roll, på grund af de etymologiskt motiverade stafningarne, t ex gräns (af slaviska granica), bättre (af båta).


Artikelns stafning återspeglar ordbokens egen, för att exemplifiera den.

annat märkligt
Brukade just ordet märkligt i betydelsen värdt att lägga märke till. Man hittar då och då betydelser som man icke kunnat förutse från ordens nuvarande bruk. Detta ord, orden derför och hvarför - betonade på andra stafvelsen och i betydelse lika med tyska dafür, wofür, medan moderna därför och varför stafvades derföre, hvarföre - och en hel del andra. Hvilken källa till äldre språkbruk möjligen är främsta° värdet för en nutida lingvist. Såvida man intet°° brukar den som källa till den gamla stafningen, förstås.

°"främsta" - af "fram"
°°Just det: "inte" är intet en negation oberoende af nekande pronomen med betydelsen ingenting, det är samma ord. Precis som "någe", "mycke" äro samma ord som något, mycket.

referenser
Referens i [1] och [2]